Klimatförändringen för med sig nya krav på byggandet och underhållet av byggnader när den ökande mängden fukt frestar på fasader och övriga strukturer. När klimatet blir varmare skapar det gynnsamma förhållanden för mikrobtillväxt och man måste därför sköta torkningen av strukturerna särskilt noga. Drivande regn som uppkommer vid kombinationen vind och regn belastar speciellt fasader och kräver eventuellt att underhållsintervallen intensifieras.

Då vädret blir regnigare kommer det allt oftare att leda till översvämningar av dagvatten i stadsmiljöer när avloppsledningarna inte genast kan svälja de rikliga regnmängderna. Regn- och smältvatten bör också absorberas och hållas tillbaka så effektivt som möjligt redan där de uppstår.

Översvämningar från vattendrag och havsvatten har beaktats när nya områden byggs, men på andra områden kan de allt oftare leda till problem. Det är bra att beakta att invånarna själva ansvarar för skyddet av personlig egendom vid översvämningar.

Då klimatet blir varmare torde behovet att värma bostäder minska och därmed minskar också energiförbrukningen. Det växande behovet att få bostadsrum svalare på somrarna jämnar emellertid ut de besparingar som fås då uppvärmningsbehovet minskar. Elbolagen förbereder sig på extrema väderfenomen genom att investera i förbättrade elnät, vilket i stället syns i de elöverföringsavgifter som konsumenten betalar.

De metoder som kan användas för att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser i boende och byggande varierar beroende på boendeformen. Beslutsfattandet och sätten att ta upp ärenden är till exempel olika beroende på om man äger eller hyr sin bostad.

Tips för att hantera förändringar

• Underhåll: Sköt byggnader systematiskt och gå igenom reparationsbehoven årligen.
• Service: Förutse och ta reda på de föremål för risker bland byggnaderna som kräver mest uppmärksamhet så att du särskilt kan beakta servicen av dem.
• Energi: Gör ditt boende så energisnålt och självförsörjande på energi som möjligt. På så sätt förbereder du dig också bäst på att priset på el stiger.
• Solskydd: Förse din bostad, balkong eller terrass med svalkande solskydd såsom gardiner, markiser och solsegel.
• Ventilation: Använd svalkande apparater som förbrukar energi endast när det verkligen behövs.
• Översvämning: Om du bor på stranden eller äger en stuga, ta reda på de bästa sätten att ha beredskap för översvämning på tomten. Översvämningar kan överraska även i städer.
• Dagvatten: Fäst uppmärksamhet vid dagvattnet. Se över hur täckdiken och rännor fungerar och gör anläggningar som håller kvar vatten såsom våtmarker och gröna tak.
• Absorbering av vatten: Ge vattnet möjlighet att absorberas av jorden genom att lämna ytor som absorberar vatten på gården, t.ex. ängar, gräsmattor och annan växtlighet. Om du stenlägger gården, lämna rum i fogarna mellan gårdsstenar eller plattor så vattnet kan absorberas.
• Vattning: Ta vara på regnvattnet som är gratis och utnytta det för vattning av gården.
• Trädbestånd: Observera i vilket skick träden på gården är för att säkerställa att de står kvar också i hård blåst.
• Aktivitet: Var aktiv som invånare i ett bostadsaktiebolag och föreslå frimodigt förnyelser i form av gemensamma skuggiga platser eller att utnyttja regnvatten på gården.

Sätt att begränsa klimatförändringen

• Utnyttja förnybara energikällor i uppvärmningen
• Sänk inomhustemperaturen och håll också i övrigt elförbrukningen i schack
• Det är lätt att byta till grön el oberoende av boendeform

Mer information

• Information om klimatförändringen och översvämningar, Klimatguiden.fi
• Flöden och översvämningar, riskområden och översvämningsvarningar,
• Miljöministeriet
• Hantering av dagvatten på tomten, HRM
• Hulevesiopas, Kommunförbundet
• Information om dagvatten, grön infrastruktur och dränerande beläggning, Klimatsäker stad – verktyg för planeringen
• Hulevesikivet, Pihakivi
• Anvisningar för att förhindra fuktskador, Hometalkoot.fi
• Även du kan enkelt spara energi, anvisningar, Motiva
• Säästä energiaa, ympäristöä ja kukkaroa, Martat

Klimatförändringen ändrar förhållandena på våra gårdsplaner. Vegetationsperioden blir längre och de växtsorter som trivs i trädgården kan bli andra än de vanliga. De ökande regnmängderna betonar betydelsen av att dagvattnet hanteras. För att förhindra översvämningar är det viktigt att hantera dagvatten som bildas av regn- och smältvatten så bra som möjligt redan där det uppkommer. Å andra sidan kan jorden också vara mycket torr på grund av värmeperioder under våren och sommaren.

När klimatet blir varmare ökar antalet främmande arter som klarar sig här. Främmande arter är arter som inte ursprungligen hör till naturen på ett område. Många av dem tränger aggressivt undan våra ursprungliga växtarter. Man kan förhindra att främmande sprider sig genom att använda inhemska plantor och se till att främmande arter utrotas på ett ändamålsenligt sätt. Det bedöms även att växtsjukdomar och skadedjur ökar och trivs när temperaturen stiger och fuktigheten tilltar.

När stadsstrukturen blir tätare är det viktigt att värna naturens mångfald också på gårdarna kring småhus och bostadsaktiebolag. Genom att förgröna gården på ett mångsidigt sätt uppstår gynnsamma mikroklimat och mångsidiga livsmiljöer för insekter och djur i miljön. Mångfalden kan upprätthållas genom att göra gårdens vegetation mer mångsidig och utnyttja till exempel vilda växter och lokala arter.
En nyttoträdgård ökar också gårdens grönytefaktor och stöder samtidigt självförsörjningen. Trädgårdens gåvor har man glädje av hela året när de konserveras, och de är en värdefull hjälp också vid eventuella störningar. Vid trädgårdsskötseln lönar det sig att ta hand om jordmånen genom att återvinna näringsämnen genom kompostering.

• Dagvatten: Förbered dig på dagvatten genom anläggningar som bromsar upp vatten, t.ex. bassänger.
• Ytor: Säkerställ att din gård har en yta som absorberar vatten tillräckligt. Asfaltera och stenlägg inte för tätt.
• Regnträdgård: Anlägg en regnträdgård där vegetationen får vattnet att avdunsta och stöder absorberingen. En frodig regnträdgård fungerar även som blickfång på gården.
• Gröna tak: Bygg ett grönt tak. Det binder och bromsar upp regnvatten, förbättrar luftkvaliteten och erbjuder livsmiljöer för djur och växter.
• Vattning: Dra nytta av regnvattnet, som är gratis, för vattning av gården.
• Mångsidighet: Gör en fjärilsträdgård, bygg ett insekthotell och upprätthåll en mångsidig vegetation på din gård. Groparna i murkna träd som lämnas på gården erbjuder livsmiljöer för insekter och fåglar.
• Trädbestånd: Plantera träd. Trädbeståndet på gården ger, utöver mycket annat nyttigt, värdefulla skuggiga platser vid hetta.
• Främmande arter: Var mycket noga med att utrota främmande arter som sprider sig på gården. Kontrollera vilka anvisningar för utrotning som gäller arten. Hindra främmande arter från att sprida sig genom att plantera inhemska plantor.
• Odling: Höj din grönytefaktor. Odla mat på gården eller hyr en odlingslott. Odling av nyttoväxter ger glädje och nytta.
• Kompostering: Skaffa en kompostbehållare till din gård eller för hela grannskapet. Med hjälp av kompostmyllan får ni näringsämnen för nyttobruk till en nyttoträdgård och till glädje för hela gårdsplanen

Sätt att begränsa klimatförändringen

• Välj vegetarisk mat på tallriken genom att utnyttja gåvorna i din trädgård
• Låt näringsämnena cirkulera genom att ta hand om återvinning och kompostering av organiskt avfall.
• Välj gröna växter för gården och plantera träd. Varje växt som växer binder koldioxid i luften

De tilltagande värmeperioderna prövar hälsan i synnerhet för riskgrupperna såsom äldre och långtidssjuka på somrarna. Under värmeperioderna utsätts organismen för värmebelastning i många hem när värmeböljor håller temperaturen hög även på nätterna genom att värma upp byggnader och inomhusluft. Hetta kan påverka både den fysiska och den psykiska hälsan.

När regnmängderna och luftfuktigheten tilltar ökar risken för fukt- och mögelskador i byggnader, och detta leder också till att sannolikheten för symtom i luftvägarna och astma ökar. En temperatur som stannar på eller rör sig under och över noll grader på vintrarna ökar antalet halkolyckor. Konsekvenserna av halkolyckor, såsom olika frakturer, belastar både dem som halkat, hälso- och sjukvården och i många fall även arbetsgivare. Att den snötäckta tiden förkortas och att molnigheten och nederbördsmängden ökar den mörka tiden på vintern vilket kan påverka humöret och ge upphov till nedstämdhet. Å andra sidan leder minskad sträng köld på vintrarna till minskade risker för sjukdomar som har samband med köld.

Då klimatet blir varmare erbjuder det gynnsammare levnadsförhållanden för fästingar, och antalet förutspås öka och utbredningsområdena utvidgas ännu mer. När antalet fästingar ökar blir de sjukdomar som de för med sig, såsom borrelios och fästingburen encefalit, allt vanligare. Även andra vektorburna sjukdomar, dvs. sjukdomar som sprider sig via en annan organism, kan få starkare fotfäste i Finland. Dessutom måste vi i samarbete med myndigheter och andra aktörer förbereda oss på risken för epidemier via hushålls- och badvatten. Pluviala översvämningar som orsakas av hällregn och smältvatten kan också försämra kvaliteten på brunnsvatten.

Klimatförändringen förlänger vegetationsperioden vilket kan ge dem som lider av pollenallergi mer besvär. Också mängden blågrönalger kan öka då klimatet blir varmare, vilket tvingar dem som använder naturligt vatten att vara uppmärksamma under algsäsongen. På samma sätt ökar utbredningen av olika främmande arter. En del av de främmande arterna är hälsovådliga såsom jättelokan. Då klimatet blir varmare ökar emellertid sannolikt den tid som människorna vistas utomhus om somrarna.

Klimatförändringen påverkar alltså hälsan på många sätt, men konsekvenserna blir ändå måttligare i Finland än i många andra länder. Klimatförändringen påverkar hälsan och levnadsförhållandena på olika sätt på olika håll på jordklotet. Förändringarna kan leda till landsflykt och migration som också påverkar Finland.

På vintern

• Skor: När det blir halt på vintern, använd ordentliga dubbskor eller broddar som förhindrar halka.
• Sandning: Sköt underhållet av gården och sandningen på vintern. Förbered dig på halka genom att ha sand för sandning eller något annat som förhindrar halka nära ytterdörren.
• Klädsel: Anpassa dig genom att lära dig njuta av våtare väder på vintern med en trevlig hobby. Med ordentlig klädsel klarar du dig även i mera regnigt väder.
• Reflexer: Se till att du syns när du rör dig och använd reflexer.
• Ljus: Pröva på effekterna av en dagsljuslampa under den mörkaste tiden för att höja sinnesstämningen.

På sommaren

• Tillräckligt med vätska: Se speciellt till att du får i dig tillräckligt med vätska när det är hett. Använd en stor vattenkanna eller flaska så att du kan följa upp hur mycket du dricker. Se också till att barn och äldre dricker tillräckligt.
• Omsorg: Se till hur du själv och dina närmaste mår under värmeböljor. Kontrollera särskilt hur äldre personer mår regelbundet.
• Avsvalkning: Håll dig på skuggiga och svala platser när det är hett. Du kan hitta en svalkande stund till exempel i ämbetsverk, mataffärer eller i skuggiga skogar.
• Vädring: Utnyttja den svalare luften på kvällarna och vädra bostaden ordentligt. Fläktar och svalkande värmepumpar underlättar, men de drar el. Använd dem endast när det verkligen behövs.
• Skugga: Håll gardinerna fördragna även på dagarna vid behov. Sätt upp ett solsegel eller en pergola på gården för att få skugga.
• Förutse: Fundera på bostadsaktiebolagets möte på vilka sätt ni kan förbereda er på värmeperioder. I höghus kan den svalaste platsen överraskande nog finnas i källaren.
• Fästingar: Ta en fästingrutin i bruk där du dagligen går igenom hudområdena. När du är ute skyddar kläder både mot UV-strålning och fästingar. Se till att du är vaccinerad mot fästingburen encefalit om du rör dig på riskområden.
• Alger: Lär dig känna igen blågrönalger och följ på sommaren kvaliteten på badvatten på tjänster från myndigheter och kommunernas webbplatser.

• Allmänt om skyddsåtgärderna mot hälsoriskerna till följd av svår hetta, Institutet för hälsa och välfärd
• Fyra av tio har fallit på grund av halka, Institutet för hälsa och välfärd
• Fästingburna sjukdomar: Skyddsanvisningar, Institutet för hälsa och välfärd
• Algsituationen, Finlands miljöcentral
• Prognos för UV-index, Meteorologiska institutet
• Valoa ja kuntoliikuntaa kaamosmasennuksen torjuntaan, Föreningen för mental hälsa
• Information om klimatförändringen och hur den inverkar på hälsan, behov av anpassning i hälso- och sjukvården, Klimatguiden.fi
• Ilmastolähtöinen sosiaalinen haavoittuvuus pääkaupunkiseudulla, rapport, HRM
• Ilmastonmuutos saa ihmisiä liikkeelle, utrikesministeriet

Klimatförändringen kan ge upphov till olika störningar som gör det dagliga livet besvärligt till exempel i form av elavbrott. Hällregn orsakar översvämningar i städer och vattendrag kan svämma över lättare än förr. Vi får sannolikt också vänja oss vid att antalet stormar ökar trots att antalet blåsiga dagar inte nödvändigtvis ökar som helhet.

Olika störningar kan orsakas till exempel av träd som fallit på elledningar som följd av stormar eller av tung snö på träd. Risken för att terräng- och skogsbränder uppstår ökar också genom medverkan av torra väderperioder. Konsekvenserna av extrema väderfenomen kan synas som förseningar i hamnar, på järnvägar eller som störningar i energiproduktionen.

Driftssäkerheten för strömförsörjning är god i Finland. En omfattande störning i strömförsörjningen lamslår emellertid i praktiken den normala verksamheten i hela samhället. Ett elavbrott inverkar på olika sätt i olika situationer och under olika årstider.

• Reservförråd: Skaffa ett reservförråd till hemmet för flera dagar för situationer där det inte går att köpa mat i affären. Reservförråd innebär mat och andra nödvändiga dagligvaror.
• Vattenhink: Reservera dricksvatten i ett kärl med lock om ett elavbrott räcker mer än en timme. Om avbrottet drar ut på tiden börjar myndigheterna distribuera vatten.
• Radio: Se till att det finns en radio med batterier för att följa nyheterna och en ficklampa.
• Kontanter: Kontanta pengar behövs om bankkorten slutar fungera.
• Värma mat: Man kan ha oväntad glädje och nytta av stormkök och sovsäckar vid störningar. Man kan också värma mat på en gasolgrill.
• Väderleksrapporter: Förutse och följ väderleksrapporterna. Beakta dem i din verksamhet och ändra planer vid behov.
• Skydda ägodelar: Observera när hällregn eller starka stormar är på väg och ta in lösa ägodelar.
• Brandvarningar: Under perioder med torrt väder kan terräng- och skogsbränder orsaka mycket stora skador, så man måste vara särskilt försiktig när man handskas med eld.
• Hjälpa andra: Se till att dina närmaste klarar sig. Kontrollera särskilt hur äldre personer mår regelbundet.
• Tillsammans: Eget initiativ, gemenskap och grannhjälp är särskilt viktiga vid störningar när myndigheternas serviceförmåga är belastad.

• Kotivara, Martat
• Myrsky uhkaa – toimi näin, Finanssiala Finans Finland (FA)
• Ett längre strömavbrott slår ut samhället på 48 timmar. Är du förberedd?, Yle.fi
• Strömmen Gick – Så här klarar du av ett långvarigt elavbrott, försvarsministeriet
• OmavaraX-peli, Försörjningsberedskapscentralen
• 72 timmar utbildning, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland
• Varningar för land- och havsområden, Meteorologiska institutet
• Databank om klimatförändringen, Klimatguiden.fi
• Försäkringsbranschen är utsatt för effekterna av klimatförändringen, Klimatguiden.fi
• Möjligt att förbereda sig för väder- och klimatrisker, meddelande, statsrådets kansli
• Väder-och klimatrisker i Finland-en nationell bedömning, meddelande, statsrådets kansli
• Sään ja ilmastonmuutoksen aiheuttamat riskit Helsingissä, rapport, Helsingfors stad

Klimatförändringen medför stora konsekvenser för naturen och också för hur vi tillbringar vår fritid. Klimatförändringen ändrar på våra naturtyper, på arternas utbredning och populationernas storlek. Till exempel har gränserna för utbredningen hos flera arter fåglar och fjärilar redan flyttats längre norrut. Fåglarna flyttar hit tidigare på våren och en del av insekterna hinner producera flera generationer under en vegetationsperiod. Också vegetationen utvecklas klart tidigare under våren.

Den arktiska naturen är särskilt känslig för klimatförändringens konsekvenser. Det finns risk för att våra arter som är anpassade till ett nordiskt kallt klimat till stor del försvinner från vårt land. Våra sydliga arter ökar i antal och kommer delvis att tränga undan de nordliga arterna. Utrotningshotade arter trivs ännu sämre.

Bland de arter som ökar i antal finns också potentiella skadedjur, skadeväxter och främmande arter som brett ut sig från andra håll. Också sjukdomar som sprids med djur, såsom fästingburna sjukdomar, kan öka och även påverka människornas rörlighet i naturen.

Då regnmängden ökar sjunker salthalten i Östersjön, och när temperaturen samtidigt stiger påverkas samtliga levande organismer i hela Östersjön. De tilltagande regnen leder till att mer näringsämnen sköljs ut i vattendrag, speciellt under milda vintrar, när vattendragen inte får något istäcke och marken inte fryser. Rikliga mängder näringsämnen i vattenekosystemet intensifierar övergödningen och skapar gynnsamma förhållanden till exempel för tillväxten av blågrönalger. Blågrönalger kan alltså allt oftare bli ett gissel vid badstranden.

Att det nordiska kalla klimatet förändras påverkar i synnerhet utövandet av grenar som är beroende av snö och is, framför allt i södra Finland. Våra väderförhållanden kan öka intresset för Finland som semesterland när sommarhettan i till exempel Medelhavsländerna blir svår. Även behovet av att begränsa klimatförändringen påverkar våra vanor att resa och röra oss vilket ökar uppskattningen av närturismen.

Utöver funktioner hos arterna och naturen påverkar förändringar i livsmiljöer och vegetationsperioden samhället också vad gäller jordbruksprodukter, skogsodling och till exempel jakt. Torra och varma perioder under sommaren påverkar mängden grundvatten, och vattenytan i brunnen vid stugan kan ibland vara mycket låg.

Naturen

• Förhållande till naturen: Upprätthåll aktivt din relation till naturen och informera om naturens betydelse genom att tillbringa tid där med vänner, med familjen eller genom en hobby.
• Uppföljning: För en natur- eller väderdagbok där du kan följa klimatförändringens konsekvenser i ditt aktivitetsområde.
• Naturskyddsområden: Undersök de naturskyddsområden som finns i din omgivning och de ekologiska korridorer som är avsedda för djurens rörlighet med nytt intresse. De har stor betydelse med tanke på att naturens mångfald ska bevaras.
• Mångsidighet: Bevara naturens mångfald även på gården och i trädgården. Bygg upp livsmiljöer för insekter och djur, t.ex. genom att anlägga en våtmark eller så en ängsremsa.
• Främmande arter: Var noga med främmande arter. Lär dig identifiera dem och utrota dem på rätt sätt. Skaffa inhemska plantor till trädgården.
• Uppvärmningen: Begränsa förändringen med alla medel. Det bästa sättet att hjälpa vår känsliga natur är att anpassa oss till att försöka ha kontroll över klimatuppvärmningen.

Fritid

• Resa: Utnyttja möjligheterna till närturism och njut av utbudet i den finländska naturen.
• Snögrenar: Njut av snögrenar när det är möjligt. Fundera också på tilltalande alternativ för töväder.
• Istäcke: Den istäckta tiden blir kortare och när man pilkar, skidar, skrinnar eller rör sig på annat sätt gäller nödvändigtvis inte längre information som gått vidare från generation till generation om hur isen håller. Var försiktig när du rör dig på isen.
• Alger: Kontrollera algsituationen i vattnet före du badar till exempel på kommunens tjänster för kontroll av vattenkvaliteten.
• Hetta: I sommarhettan kan du hitta de svalaste målen för utevistelse i skyddade skogar. Under de hetaste dagarna kan det vara bra att lämna svettig motion till kvällen.
• Väderleksrapporter: Följ väderleksrapporterna. Beakta dem i din verksamhet och ändra planer vid behov.
• Hantera eld: Under perioder med torrt väder kan terräng- och skogsbränder orsaka mycket stora skador. Var försiktig med att hantera eld när du är på utflykt och följ myndigheternas anvisningar.

Sätt att begränsa klimatförändringen

• Använd offentliga färdmedel. På kortare sträckor kan du välja att cykla eller promenera.
• Gör semesterresor till resmål i närheten och åk tåg i stället för att flyga. När du flyger, kompensera koldioxidutsläppet för flygandet.

• Ilmastonmuutos muuttaa suomalaista luontoa, WWF
• Kevätseuranta.fi och Talviseuranta.fi, Luonto-liitto
• Utflyktsmål på Utinaturen.fi/sv och Res med så små utsläpp som möjligt, Forststyrelsen
• Tietoa vieraslajeista ja niiden hävittämisestä, Vieraslajit.fi
• Haitallisia vieraskasveja kitkettiin Terve askel luontoon -hankkeessa, WWF
• Om klimatförändringen på JärviWiki
• Kaupunkivihreä: opas toimintaan, Grönmiljöförbundet
• Miten tukea lajien sopeutumista pohjoisen muuttuvaan ilmastoon – 7 vinkkiä päättäjille, Miljökunskapsforumet
• Suojelualueiden lintutiheydet ovat pienentyneet ja lajit siirtyneet kohti pohjoista ilmaston lämmetessä, meddelande från Finlands miljöcentral
• Databank om klimatförändringen och klimatförändringens konsekvenser för ekosystemen, Klimatguiden.fi
• Vintersemestrarna står inför utmaningar, Klimatguiden.fi
• Den förlängda sommarsäsongen lockar semesterfirare till Finland, Klimatguiden.fi
• Vapaaehtoinen lentomaksu, Jordens vänner

Idéer för kampanjen

Kanaler: Dela informationen om kampanjen Hantera klimatförändringen i dina egna kanaler (Facebook, Snapchat, Twitter, Instagram, WhatsUp, Google+, Linkedin…)
Video: Dela länken till videon Ta kontroll över klimatförändringen i dina kanaler på sociala medier och lägg också upp videon på ditt Facebook-konto
Bilder: Använd kampanjbilder i kanaler för sociala medier, på webbplatser, i nyhetsbrev. Byt bakgrundsbild på Facebook-sidan och Twitter-kontot till bakgrundsbilden för Hantera klimatförändringen
Egna publikationer: Producera eget innehåll där du utnyttjar kampanjens material
Listor på tips: Dra nytta av tipslistorna eller gör egna listor. TOP5 eller TOP3 listor fungerar i sociala medier. Dela en lista på tips och lägg till en bild. Du kan också alltid hänvisa till kampanjsidan för mer information.
Länka: Länka till kampanjsidor, temasidor och andra källor till information (se listorna på länkar på temasidorna)
Webbplatser: Lägg information om det här ämnet och kampanjen på din webbplats
Nyhetsbrev: Berätta om saken i nyhetsbrev. Lägg till exempel till en kampanjvideo från YouTube, använd kampanjbilder som omslagsfoto under kampanjveckan och lägg till en lista på tips som passar er verksamhet.
Be folk dela: Be dina följare att dela uppdateringar (var vänlig och dela, dela med dina vänner, dela videon)
Utmana: Utmana andra organisationer, sammanslutningar, dina följare, arbetskamrater och vänner att dela information om anpassningen.
Aktivera: Hitta på sätt att aktivera, tävlingar, enkäter.
Information enligt teman och listor med tips

Information enligt teman och listor med tips

Temasidorna innehåller information i korthet om klimatförändringens konsekvenser för vardagen enligt tema. Webbplatsen innehåller dessutom en lista med tips som aktiverar till verksamhet för anpassning. Temasidorna har även länkar till källor med tilläggsuppgifter.

Boende
Gård och trädgård
Hälsa
Natur och fritid
Störningar

Tecknad video

Den tecknade videon Ta kontroll över klimatförändringen ger en allmän överblick över sätt att anpassa sig till klimatförändringen. Över 20 organisationer har varit med om att planera videon som har gjorts av Tusch Magikerna. Videon beskriver klimatförändringens konsekvenser i vardagen samt sätt att anpassa sig och förutse i koncentrerad form. Videon beskriver medborgarfärdigheter som är bra för oss alla att kunna.

Videon Ta kontroll över klimatförändringen (YouTube)

Videon får inte bearbetas utan särskilt skriftligt tillstånd från Tusch Magikerna Ab.

Bilder

Bildmaterialet i kampanjen Hantera klimatförändringen ägs av Tusch Magikerna. Bildmaterialet får användas fritt i publikationer som gäller klimatförändringen och vilkas syfte är att öka förståelsen för klimatförändringens konsekvenser samt för metoder att begränsa dem, anpassa sig, förutse och förbereda sig på dem. I samband med bilden ska kampanjens motto #Hanteraklimatförändringen eller kampanjen Hantera klimatförändringen nämnas.

Spara bilderna här på din egen dator genom att högerklicka på bilden med musen!

1. Allmänna bilder för kampanjen

2. Temabilder – mångfald, boende, trädgård och gård, hälsa

3. Förutse och förbereda sig, tillsammans

Hantera klimatförändringen – Infokampanjen Förutse, förbered och anpassa dig

Essi Lahti, Tapio, projektipäällikkö. essi.lahti(a)tapio.fi, +358 50 467 9871.

Mer information

• Nationell plan för anpassning till klimatförändringen 2022
• Anpassningsplanens uppföljningsgrupp